måndag 8 november 2010

Uppfostran?

Blir så mycket som far runt i huvudet efter ännu ett avsnitt av Supernanny.

Hur svårt är det egentligen? Att få glada och trevliga barn som respekterar både levande och döda ting.

För mig så ser jag det ganska enkelt! Som man är mot barnen så är dom tillbaka. Ger man respekt så får man det tillbaka, har man bra bordsskick så gör barnen likadant. Håller man det man lovar så slipper man besvikna och ledsna barn.
Regelbundna måltider och ordentligt med sömn håller blodsockret på bra nivå.

Barn behöver aktiveras också, de behöver få använda både fantasin och kroppen. Okej, jag tycker också att tv-spel är kul ibland, men visst är det roligare att vara ute i friska luften och gunga eller bygga i sanden eller göra en snögubbe.

Jag tror många är rädda för att göra sina barn besvikna, de gör allt för att barnen ska få som dom vill och vara glada.
Men jag tror det är med skadligt för barnen. Hur ska de klara sig som vuxna om de inte har lärt sig hantera besvikelser och motgångar som barn?
De behöver få lära sig att livet är orättvist, ibland får man själv fördelar, en annan gång får någon annan det.

En annan sak som jag märkt att barn är dåliga på är att dela med sig av saker, allt ska vara "ditt eller mitt" och när någon lånat det man anser sig äga så sliter man det ur händerna på den andre som då kanske blir både rädd och ledsen.

Här hemma blir det ju ofta så att Lovisa tar saker som hon tycker är spännande. Då försöker jag lära hela familjen att man går fram till henne och börjar med att säga -Tack! och släpper hon inte då så tar man henne om handen och öppnar försiktigt och tar det som hon inte får ha.
Lovisa får då en chans att släppa det hon inte får ha och hon slipper bli skrämd av någon som kommer och sliter saker ur händerna på henne.

Jag jämför fostran mycket med djuren, många tycker det är fel, men jag tycker det är i stort sett väldigt lika.
Både barn och djur behöver lära sig vilka regler som gäller, de behöver lära sig att NEJ är nej och att acceptera detta utan gnäll och tjat.

Sen finns det ju alltid undantag...

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar