Evig kärlek?

Pratade med en kompis och kom in på ämnet evig kärlek.
NEJ, jag tror inte på evig kärlek mellan MIG och en man.
Jag älskar mina föräldrar, mina bröder och min dotter. Det är dom som får min eviga kärlek, dom och världens alla barn.
Som vilken kvinna som helst har jag vissa behov som bara en man kan tillfredsställa, men det betyder inte att den mannen får min kärlek eller ens tillit.

Kolla ikväll på en film som heter "dumpa honom", en alldeles vanlig romantiskt komedi eller vad dom nu kallar det. Jag gillar att titta på såna filmer, när jag var yngre och mindre erfaren så drömde jag ju om att något romantiskt skulle hända just MIG, men jag har gett upp den drömmen.
Det är aldrig rätt att ge upp en dröm, men jag har blivit tvungen. Jag gör det för att skydda mig själv, för att slippa bli sårad och bara må ännu sämre. Självklart kommer den drömmen aldrig helt försvinna, men min hjärna har nu lyckats få övertaget och sinnet har accepterat det.

Något roligare är att idag har vi fått hjälp med Oliver, det kommer bli bra i slutändan det är jag övertygad om. Äntligen har vi hittat en metod som fungerar och ett sätt där man INTE tvingar hästen till något. För Oliver är ju precis som sin mor, man kan aldrig tvinga han till något.
Red Britney sen och jag har ju bara suttit på henne 2-3 gånger förut så det var riktigt roligt. Hon var lite motsträvig i början, men trampade på bra emellanåt och vi gjorde väldigt mycket sidvärtsrörelser och jag övade på att ha stadig ytterhand och ledande inner, precis som vi övat på i tömkörningen. Det fugnerade jättebra så länge jag inte fastnade med högerhanden då jag hade dne som innerhand. Jag red i barbackapad och mina ben lär inte vara glada imorgon, men då tänkte jag ta den igen och rida henne på ridbanan och allt går som planerat. Dår lär vi göra mycket volter och rempoväxlingar har jag tänkt. Britney är verkligen en toppenponny, kan ridas av alla nybörjare som mer erfarna ryttare. Tur jag inte är så stor och tung så hon orkar mig :)